Introduktion

vart är jag frågade hon sig själv. Medan hon tittade sig runt i det enorma rummet. Lina började fundera på varför hon hamnat där hon har hamnat , hon kände sig tom och kall. Som om hennes själ lämnat hennes kropp. hade Lina äntligen tagit modet till sig och tagit livet av sig? hon började undra om det var här hon skulle spendera tiden som död. Lina ställde sig upp och gick mot den närmsta väggen, det tog säkert tio minuter att ta sig fram till väggen det var långt att gå men Lina orkade allt nu, Lina gick längs väggen och kände efter någon slags dörr. Det gick flera timmar och Lina hade ännu bara passerat halva väggen, det togs upp en massa livsfrågor i Linas huvud. Varför slog hon sin pappa den där midsommarnatten 2008? var det verkligen nödvändigt? Lina förstod inte! hon hade inte alls upskattat sitt liv som hon skulle! Lina skrek varför tog hon livet av sig? hon var ju bara 16 år hon hade inte ens fått uppleva ett förhållande än, att få leva så här var värre än Linas värsta dröm! nu hade Lina följt väggarna i säkert över 4 timmar och ännu inte känt någon dörr och hon visste att hon hade 3 lika långa väggar kvar, var det här hellvettet? ett helt vitt rum med ett konstant tickande som gjorde Lina galen. skulle man bara få en schans och sedan få leva i ett tomt rum som död? skulle man bli driven till vansinnet som död?

Kapitel. 1

Lina vänder sig om hastigt hon känner inte igen sig. Det finns inget här! är jag i en dröm? Lina vänder sig ännu en gång, Lina börjar att få panik, det finns ingenting! det är så vitt att skuggor inte existerar. Är hon död? vad har hänt? vad är det dom låter? vad händer? lina känner en stark smärta i hela kroppen, hon skriker! hon får panik och plötsligt blir det svart. Linas själ har lämnat kroppen och hon vet längre inte om att det finns en plats som kallas jorden, Lina har ingen efarenhet längre, hon kan inte utrycka sig längre. lina kan skrika åt något som inte fins, lina kan svara på frågorna som hennes hjärna ställer, Lina kan även se små filmsnuttar på sig själv på jorden, Lina förstår inte vart hon på filmen är någonstans, kommer rummet att se annorlunda ut sen? Lina viste vara en sak, Lina viste att hon levde i ett rum, Lina viste inte att det fans ett liv utanför rummet som lina levde i eller sätt att utrycka sig så att andra hör,

hon förstod inte hur de två människorna som hon såg på filmen kunde konversera med varandra, de liksom utryckte sig och bytte ord med varandra, och allt var sammanhängande med, hur kunde dom veta vad dem skulle säga så att allt skulle hänga ihop? det var som om dem kunde avsluta varandras meningar ibland, och hur träffades dem? skulle lina också komma in i ett sådand grönt och blått rum med en massa konstiga sittplatser i? lina kunde inte få något svar på hennes frågor, allt var i linas huvud.

****

lina får tio jättesnabba bilder i sitt huvud, lina blir rädd. Hon förstår inte vad dem betyder. Dem upprepas enu en gång, lina förstår inte vad det är på bilderna, det går för snabbt. Lina kunde inte förstå dem, att försöka förstå sig på bilder med saker på som hon alldrig skulle komma att tänka på själv var svårt! Lina funderade och funderade, det gick veckor, dagar, timmar och lina var fortfarande fast, lina kände ändå igen allt, det var som om hon hade varit med på bilden någon gång förut, Lina grät men hon viste inte varför, varför grät hon för något som hon inte hade en aning om? det flödade känslor, hjärnan ställde frågor som hon omöjligt kunde svara på. varför gråter du för? varför känner du igen människorna på bilden? varför tog du livet av dig när du hade ett sådant lyckligt liv? Lina undrade vad hon menade med att ha tagit livet av sig! skulle hon i framtiden ta livet av sig? få ett slut på plågandet? kan man göra det? kan man ta livet av sig? kan man sluta att finnas? är det möjligt? att sluta existera var något som kändes omöjlig för Lina  men enda sedan Lina började sitt liv i denna stora "lådan" så har hon plågats hon har blivit galen, lina var rödsprängd i ögonen, hon viste inte att man kunde sova, lina viste inte att det var den känskan hon kände när hon mådde dåligt..

Lina kände hur hon långsamt började att tappa medvetandet, det var läskigt, Lina ville inte dö! hon ville inte att det hennes hjärna sa till henne skulle vara sant, vart skulle hon hamma nu? skulle hon hamna i en ny låda nu med ännumera plågande? Lina ryckte till, Lina hade sommnat, hon förstod inte! var hon nära på att dö? Lina visste längre inte om hon skulle vara rädd eller inte, det var så skönt att få blunda ett tag, se bilder från saker som inte existerade i Linas värklighet, Lina kunde inte bestämma längre. Lina sov nu. hon sov och sov, Lina sov i flera dagar, hon drömde om bilderna, hon drömde om händelserna. hon drömde om jorden, stället hon inte förstod sig på.  

när hon vaknade så blev allt klart. hon förstod vad som pågick på bildrna. hon ser människor som hon känner igen men som hon inte kan placera. på ena bilden så är det ett jättefint par, kvinnan har en jättestor kula på magen, hon är vitklädd, medans mannen är svartklädd med några vita detaljer. de ser lyckliga ut, det värkar vara något speciellt med kvinnans mage. mannen på bilden håller en hand på magen, medans han med andra handen håller kvinnan i handen. på nästa bild så är det bara två händer, de har båda någon slags metallring runt ringfingret. detta förstod inte lina vad det handlade om riktigt, men hon förstod att det hade något med lycka att göra. på nästa bild så höll samma par som på den första bilden i en liten bebis, men något som lina funderade mycket över var att hon såg att kvinnan på bilden inte hade någon kula på magen längre. kan bebisen ha varit fångad i hennes mage? och att när mannen på bilden höll handen på magen så var det för att bebisen inte skulle rymma? hon visste inte, det plågade henne att hon inte förstod! kan detta paret ha levat med henne i ett annat rum innan hon dog och omplacerades? det blev en sport för lina, att förstå vad som pågick i huvudet på lina, att förstå vad alla dessa bilder hade att säga. på den fjärde bilden så ser hon en kvinna som står med något slags stöd! det var som en stol med små hjul på benen, lina undrade varför kvinnan såg ut som hon gjorde. hon måste ha varit med om en olycka, kvinnans annsikte var hängit. hon såg, föråldrad ut, lina log, lina tyckte om gumman. lina fick ett varmt rus igenom hela kroppen, det lina kännde var lycka. 

***

lina ser en man gåendes mot henne, han är äldre än lina, mycket äldre!

jag kommer att lägga ut detta innlägg nu, men jag kommer att fortsätta att skriva i samma innlägg! så kapittel 1 är INTE avslutat! 

Början: 

jag hadde tänkt börja med en introduktiom där jag berättar om vem lina har varit och hur lina har levat sitt  föredetta liv.. detta kommer att vara viktigt lite senare i serien då lina kommer i princip att bli plågad pga de liv hon har levat, lina har inte levat sitt liv fullt ut lina har inte gått i skolan hon har istället suttit hemma och bara sovit hela dagarna budskapet är i princip samma som i saw filmerna bara det att allt är psykiskt här och detta är efter döden..

mitten:

nu har lina blivit galen! tickandet låter högre och högre för varge dag som går, lina förstår inte vem hon på filmerna är.

slutet: en nystart:

vart är jag frågade hon sig själv. Medan hon tittade sig runt i det enorma rummet. Lina började fundera på varför hon hammnat där hon har hammnat , hon kände sig tom och kall. Som om hennes själ lämnat hennes kropp. hade Lina äntligen tagit modet till sig och tagit livet av sig? hon började undra om det var här hon skulle spendera tiden som död. Lina stälde sig upp och gick mot den närmsta väggen, det tog säkert tio minuter att ta sig fram till väggen det var långt att gå men Lina orkade allt nu, Lina gick längs väggen och kände efter någon slags dörr. Det gick flera timmar och Lina hade ännu bara passerat halva väggen, det togs upp en massa livsfrågor i Linas huvud. Varför slog hon sin pappa den där midsommarnatten 2008? var det värkligen nödvändigt? Lina förstod inte! hon hadde inte alls upskattat sitt liv som hon skulle! Lina skrek varför tog hon livet av sig? hon var ju bara 16 år hon hadde inte ens fått uppleva ett förhållande än, att få leva så här var värre än Linas värsta drömm! nu hadde Lina följt väggarna i säkert över 4 timmar och ännu inte känt någon dörr och hon viste att hon hadde 3 lika långa väggar kvar, var det här hellvettet? ett helt vitt rum med ett konstant tickande som gjorde Lina galen. skulle man bara få en schans och sedan få leva i ett tomt rum som död? skullle man bli driven till vansinnet som död?

en trailer till en möjligen kommande berättelse om en tjej som tagit livet av sig och hamnat i ett enormt rum. jag tänkte skriva detta som en liten miniserie, skriver den även för att förbättra min stavning! så rätta mig gärna om jag stavar fel

Så jag har gått om 8an nu då, så allt är exakt likadant vilket är nytt för mig! jag ska göra uppgifter jag redan gjort men.. som i ett spel så ska jag slå mitt highscore men i de här läget så ska jag slå mitt förra betyg.,. and.. YOU DONT EVEN KNOW WHAT A PRESSURE THAT IS! där har min gräns gått! och jag har komit till den punkten till att jag frågar mig själv: 

Vart ska jag?

Vem är jag?

Och Vart i hellvette ska jag ta vägen? 

och jag blir gaalen när jag inte vet vart jag ska ta vägen! 

jag har inte kommit någon som helst stans i denna text men.. aja!!

jag är här för att återvända. komma hit och anntagligen inte komma tillbaka på ett tag.

men nu ska vi göra en lista på allt jag gjort denna sommar

• åkt till kreta utan att njuta av det
• låtit ögonen dimma bort i spel och nattliga livestreams
• vänt på dygnet fram och tillbaka
• druckit alldeles för mycket kaffe
• legat i sängen eller suttit på arslet 80 procent av sommarlovet
• blivit skadefri
• träffat totalt 4 vänner utanför familjen
• kollat slut på alla netflix serier
• mått sämst med endast en person som vetat om det
• försökt att skriva på rätt sätt men inte lyckats lära mig! (jävla finger tapping!)
• hatat allt och alla
• träffat folk som inte pasar in i mitt mönster

som ni ser så har innget vait meningsfullt för mig denna sommar och det gör att jag saknar min sommar så sjukt mycket! all min energi har gått till att lära mig att säga nej till mig själv att sluta skada mig.. för att sluta skada mig så har jag börjat spela för att få bort mina tankar i en ovärklig värld!

mina vintrar har alltid varit min starka sida! jag har mått så piss på vintrarna att jag inte har kunnat undvika att skada mig och då har jag skadat mig och så är allt över och allt annat blir så mycket mer meningsfullt.. längtar tills vintern kommer!! hoppas dock att jag slipper självskadedelen!

2003: under detta år så kunde jag njuta av att faktiskt vara en av de älsta på dagis. De var en sak som gjorde mig till en gladare människa, jag började att inse att det ät otroligt mysigt på dagis och att detta var ett ställe där problem inte existerade.. Och jag hade under de få åren som jag levt insett att jag inte passar in med de andra flickorna på dagis så jag började lite försiktigt att leka med killarna (Tobias och oliver) och ja jag kunde inte bli gladare, jag tyckte faktiskt att det var kul att leka nu.. Att få gräva gångar i jorden bland alla rötter, att leka aktion hjältar och att leka med alla djuren men de bästa va att dem inte va som tjejerna
Tex
Jag: nä men jag tycker inte om att leka med dockor
Tjejerna: va tycker du inte om att leka med dockor? Men asså då får du gå iväg! Vi vill inte leka med dig!
Jag: okej :'(

Eller tex:
Jag: jag tycker inte att de är så kul att leka med bilar
Killarna: okej e de något annat du vill leka?
Jag: vi kan väll leka med djuren?
Killarna: aa

Så vid de tillfället så förstod jag att den inte hade lika stort bekräftelsebehov som tjejerna! och detta innebar att de inte var lika mycket drama där :)

2004: under detta året så lämnade jag stolt dagiset utan medvetandet om att jag skulle få ett riktigt skivliv i skolan.. Men de innebar ju allt man ville bli.. Man vart stor.
Men pga skolbytet så fick Tobias och oliver nya vänner (Gustav "Mange" och den nya Oliver A) så jag fick gå över till att umgås med Simon och de innebar dels att jag slapp allt drama men de viktigaste var att de var en ny kompis (något som jag uppskattade enormt mycket efter att ha varit ganska ensam tidigare) och vi lekte och lekte dag ut och dag in och jag var LYCKLIG!

2005: nu var det dags att börja de nya skolivet, livet med en massa läxor, livet med allt pluggande och livet med allt man inte förstod sig på. Jag var fortfarande kompis med Simon och vi fortsatte att leka på eftermiddagarna. Och nu hade man kommit så långt i vänskapen att man började att åka hem till varandra och att få komma till en kompis hus.. Det var spännande, så de gjorde man ofta!

Och för första gången så fans det krav på en.. Man skulle för de första ha tappat alla tänder i käften, man skulle vara lång och man skulle aldrig gråta! Men jag.. Jag hade bara tappat 4 tänder och jag var kortast i skolan och jag grät ofta för att folk började säga att jag inte fick vara med och leka för att jag var annorlunda så.. Jag började att ljuga för att folk skulle gilla mig! Och en av sakerna jag ofta sa var att "jag hade en kille" och det hade jag ju inte på långa vägar! Men det fungerade ju och de var huvudsaken.

2006: nu började jag tvåan och jag hade klarat av ett helt år i skolan! Och allt hade gått jättebra med både vänskap och i skolan!
Men nu så såg både jag och Simon att Sara i skolan var väldigt ensam så vi började att umgås med henne och de tog inte lång tid innan dem två var kända som ett "par" så jag ledsnade på att dem vart populära men inte jag. så jag började att umgås med de två tjejerna i skolan som var kända för att dem var bästa vänner. dessa två tjejer heter Emmelie och Emma. och efter ett tag så vart jag otroligt bra kompis med Emmelie och hon vart min bästa kompis.

2007: nu var det dags att börja i trean och skolan var på en mer allvarlig nivå och jag och Simon sattes i olika klasser och jag började att inse att jag saknade Simon så jag började att umgås med han igen. Så nu stod jag mellan två olika kompiskretsar. Men nu hade det som sagt blivit lite jobbigare i skolan, jag började att komma efter flera kapitel i böckerna men det var ju inget man brydde sig om eftersom att alting kretsade kring kompisar då.

2008: jag hoppar över detta år eftersom att jag inte kommer ihåg något mer än att Simon och Sara återgick till att bara vara vänner och jag vart kompis med både Sara Simon och Emmelie

2009: nu började jag att må dåligt, saker ändrade sig mellan mig och Emmelie och hon började att umgås ännu mer med Emma och Emmelie förklarade för mig hur mycket Emma hatade mig när jag ville att vi skulle leka alla 3. Och de e klart att man blir ledsen när man hör att det fins någon som hatar en.. Och samtidigt som allt sket sig mellan mig och Emmelie så började de en ny tjej i skolan som hette Zarah (Zarah med säta) och det var rena mardrömmen för mig! Medan jag hade fullt upp med att pussla ihop min och emmelies vänskap så drog Sara ihop ett stort gäng (coola gänget kallade vi dem) det var dem som såg ut som man skulle ja helt enkelt dem som var coola och Zarah vart typ skolans drottning och de enda som var negativt med dem var att alla dem hatade mig! Så de vart i stort sätt så att en av dem kunde ställa sig framför mig och sparka mig så hårt hon kunde på benen och sedan bara gå.. Eller ibland så ställde Zarah sig framför mig med hela sitt gäng bakom och förklarade för mig hur ful och äcklig jag var medan alla bakom henne fyllde i om hon glömde något som var dåligt med mig!

2010: nu så gick mitt mående över gränsen och jag började bli självmordsbenägen och försökte att ta livet av mig. Jag var liksom less på att leva nu. Det var ju inte bara jag som tyckte att jag var värdelös häller utan det var ju 20 pers som stod och förklarade för mig hur värdelös jag va! Och jag ledsnade på att Sandra (Zarah's bästa kompis ) sparkade på mig varje dag så jag hade bestämt mig.. Jag skulle DÖ! Jag drömde om att kunna gå till skolan och skjuta Zarah och sedan sätta en kula i mig själv så att folk skulle se hur mycket ilska jag bar på och innan jag gjorde de så skulle jag klä av mig och visa alla blåmärkena som jag hade på mina ben från att denna Sandra sparkat mig på benen varje dag i ett halvår nu plus att jag kunde få ett par nyp och rivmärken av Zarah.
Femman var också de året då jag skadade mig för första gången!

FORTSÄTTNING FÖLJER!

De e så sjukt stökigt i mitt rum nu och jag äter så mycket sötsaker nu att jag kommer behöva va med i the bigest looser,

ok... nu tar vi det från ett annat perspektiv

Om vi säger så så är det inte stökigt alls i mitt rum men.. det ligger minst 3 saker på golvet! Och de kanske står något glas på bordet och i min värld så är det faktiskt ganska stökigt så ja.. jag får sjukt dåligt samvete över absolut ingenting

så de jag frågar mig nu är:
Varför får jag dåligt samvete över allt detta? De kan ju inte vara hälsosamt.. men aja de är nog bara jag..

Denna dag är inte min bästa kan jag säga! Idag har jag varit grinig, ledsen, arg, besviken, trött, avundsjuk och mycket mera.
Jag har flera gånger tagit upp rakbladen och kollat på dem ett tag och sedan frågat mig vad i hellvette jag håller på med, och sedan lagt tillbaka dem på sin plats där dem hör hemma. Jag har gråtit en hel del under hela dagens gång av en massa olika annledningar. Jag har även haft en del raseri utbrott idag, jag vet faktiskt inte vad de e med mig idag, jag har bara varit allmänt nere och deppig.

Ok då går vi igenom vad min hjärna och min kropp har gått igenom idag då..

Grinighet:
Jag har tagit illa vid mig av precis allt. vad folk än har sagt så har jag blivit arg över, de och suttit och motargumenterat precis ALLT ALLT ALLT..

Ledsenhet:
Jag har idag tänkt tillbaka på hur underbart allt var för ett par år sedan, och på hur mycket allt ändras på bara en enkel vecka, förra veckan var helt problemfri, jag var glad hela hela tiden och om jag grät någon gång så innehöll tårarna endast lycka. Medans denna veckan har varit ett rent jävla hellvette, jag har endast varit glad under ett tillfälle dessa två dagar. Och de enda jag har kunnat tänka på är hur dåligt allt är och inte alls kunnat fokusera på det som är bra..

illska:
Jag har blivit Rg för allt och ingenting tex om någon inte har svarat på ett sms så har jag kunnat springa runt och smällt i dörrar och slagit i allt jag har sett eller om folk inte har förstått mig så har jag blivit skitförbannad
Idag så var de någon som sa något dåligt om en kompis och då mådde jag sjukt dåligt och då vart jag så arg så att jag trodde att jag skulle sprängas

Besvikenhet:
Idag så har jag gått runt och tänkt på hur sjukt taskigt de va att inte gå t jobbet förra fredan och tanken på hur ledsna barnen troligen vart.. Så ja jag har varit äckligt besviken på mig själv!

Trötthet:
Igårnatt så kunde jag inte sova förens ca kl 03:00 och imorse så vaknade jag kl 10 och ah jag hadde ju bara sovit några få timmar så.. Jag har varit ganska trött idag!

Avundsjuka:
Ja som många andra så har jag väll sett en massa gulliga par som är hur lyckliga som helst tillsammans och sedan kollat på mig själv.. Där sitter jag och har de asmysigt med en masa ljus och allt men.. Jag sitter ju där ensam jag vill ju inte sitta där ensam ju!

Ni får iaf en bild på mig från Turkiet :)
Ah de va allt Bye!